Pentti Raaste, tuki-ja liikuntaelinten kivut,dolor,kipu,smärta,pain,myofascial,tule kipu,tuki ja liikunta-eliten, artrosis,artros,artroosi,arthrosis,fuengirolassa,medico en fuengirola,doctor in fuengirola,laakari fuengirolassa

Basiska råd för diabetiker PDF Skriv ut Skicka sidan
 

BASISKA RÅD FÖR DIABETIKER! Av Dr. Pentti Raaste./2013

Vi läkare kan ha svårt att motivera våra patienter för bra och noggran behandling. Diabetes och särskilt ”gammelmans diabetes” ger knappast några som helst symptom innan blodsockret har stigit till mycket höga värden. En diabetes i måttlig obalans ger inte omedelbart några starka obehagskänslor, tvärtom kan man må ganska bra med relativt höga blodsocker nivåer. Vi har inget sinnesorgan i kroppen som varnar oss om blodsockrets eller blodtryckets svängningar. 
Dock är både för högt blodsocker liksom blodtryck i längden skadliga  för vår kropp och orsakar med tiden organskador på olika håll. Högt blodsocker skadar bland annat nervceller, artärer och hjärta. Domningar i fötterna, den så kallade “neuropatin”, är det första tecknet av  nervskador. Diabetiker har en ökad risk för hjärtinfarkter och proppar i hjärnan . Synen blir också lätt skadad samt njurarna. Artärernas skador är förkalkningar som gradvis täpper till blodådrorna och extremiteterna får en dålig ämnesomsättning; sår läker dåligt och faran av kallbrand ökar.
När patienten redan har symtom av organskador är det för sent ! Alla skador kan inte repareras. Det ända sättet är att förebygga med tidlig och bra behandling!
Det är möjligt att slippa många obehag genom att sköta bra om sin sjukdom.

Pre Diabetes: Oftast när läkarna ställer diagnosen diabetes har patienten redan i många år haft för hög blodsocker efter måltider. Patienter har redan en del skador i sina organ. Därför borde häsokontroller utföras med blodsocker test 45-60 minuter efter fex.frukost (bröd,gröt, juice, marmelad). Att mäta blodsocker efter fasta är en dålig metod och gör att man upptäcker sjukdomen måga år för senad. Den andra metoden är och testa långtids blodsocker den så kallade HbA1C testen. Göra dessa test är särskilt viktigt för överviktiga eller som har gener i släkten.


VAD ÄR BRA BEHANDLING?

Bra behandling håller blodsockernivån inom samma gränser som friska människor har! (Ochså stigningarna efter måltider!!)
Vi har i dag utmärkta hjälpmedel. Man kan lätt mäta blodsockret hemma och det finns flera olika mediciner. Läkaren kan visa dig vägen hurudan du best kan sköta dig själv. Genom att i början göra tillräckligt många tester dagligen lär man hur olika faktorer påverkar blodsockret och man lär hur man håller sitt blodsocker inom recomenderade gränser.

Hos den friska människan sköts blodsockret automatiskt. När man äter mat som innehåller KOLHYDRATER (ämet som förvandlas til socker i kroppen) börjar sockernivån stiga i blodet (beroende också på mängden och typen av kolhydraterna). Vissa  mekanismer i kroppen lägger märke till ökningen och sätter i gång insulinproduktionen i bukspottkörteln. Med hjälp av insulinet kan kroppens celler bruka detta sockret till energi och nivån av det i blodet cirkulerande sockret börjar sjunka igen. Blodsockret varierar från det ena ögonblicket til det andra!   I normala förhållanden stiger blodsockret maximalt inom en timma och har sjunkit till basala nivåer inom två timmar. Hos den friska individen varierar blodsockret mellan 70 och 140 mg% = 4 och 7,8 mmol/l. Efter en måltid stiger blodsockernivån och når den högsta nivån inom 30-60 minuter. (bilaga 2) Därför är det vigtigt att mäta blodsockret ungefär  45 minuter efter måltider inte 2 timmar efter måltider. När måltids sockret är inom recomenderade värden brukar morgonsockret vara bra automatiskt. (Insulin diabetiker måste ha flera kontroller .) Mätning före måltid berättar om kroppen har klarat av förra måltidens kolhydrater. Motion bränner energi, sänker socker i blodet och minskar insulinresistens. Hb A1C  hjälper evaluera de 2-3 senaste månadernas globala sockerbalans. Friska människor har värden nära 5%. HbA1C är inte lika känslig som mätningar efter måltider.

Diabetiker har en försämrad blodsocker reglering på grund av a) minskning av insulinproduktion  eller  b) cellernas förmåga att bruka insulin har försämrats. En kan också ha båda a+b.
Med socker- och insulinbelastnings prov kan man skilja mellan dessa olika former och behandla patienten korrekt. Behandlingen för den som har en hög insulinresistens är inte densamma som för den som inte producerar tillräckligt insulin.

Principen är att få diabetikerns blodsockervärden att ligga så nära de friskas som möjligt. Det är lättare att hålla jämnvikt i åldersdiabetes än i  diabetes typ 1. Det beror på, att i diabetes 2 fungerar en del av kroppens egna reglerinssystem fortfarande.

BEHANDLINGSMEDEL:

1.    DIET, reglerar den införda energin.
2.    MOTION,reglerar förbränningen
3.    MEDICINER, botar kroppens bristande funktioner.
4.   KOSTTILLSKOT och SKYDDÄMNEN

De tre första fakorer skall vara i rätt proportion och tidrelation till varandra för att nå en bra blodsockerkontroll!  

DIET:

I alla diabetestyper är diet basen till behandling!
Diabetikerns kropp har svårt att hantera den tillförda energin (maten). Den första uppgiften är att välja rätt mat och rätta portioner = diet. Den centrala rollen i diabetikerns mat spelar KOLHYDRATER = den delen av mat som förvandlas till socker i kroppen.
Man kan inte leva helt utan kolhydrater. Normal dagsbehov varierar mellan 25gr och 100gr beroende av den individuella känsligheten. Detta kallas för LCHF diet. Större kålhydratmängder ökar insulin produktionen och ökar tedensen till viktökning och insulinresistens. Diabetikerns diet inehåller nästan inte: BRÖD, GRÖT, FLINGOR, MYSLI, PASTA, ANDRA SPANNMÅLSPRODUKTER, POTATIS.

Socker är 100% kolhydrat och f.ex. potatis innehåller 15% kolhydrater av vikten och bröd 60-80%..
Ju större mängd kolhydrater kroppen får och ju snabbare de absorberas av magen desto högre blir blodsockret. Det resulterar att man skall dela kolhydratena i många små portioner. (Många små måltider; fex. morgonkaffe,mellanmål,lunch, eftermiddagskaffe, middag, kvällsmål). Det är också bättre att använda matvaror som frigör sina kolhydrater sakta.
Utan våg är det helt omöjligt att kunna lära sig mäta kolhydratmängder i maten och propotionera rätt. . I tabeller (Bilaga 1) hittar man olika födoämnenas kolhydratinnehåll i procent och kan räkna intagna mängder som i följande exempel:

Lunch: 
Omelett med skinka (1/2 dl mjölk, 5% kolhydr.) = 2.5gr kolhydr.
(ägg och skinka har inga kolhydrater)
Kokt potatis 150gr = ca. 19gr kh.
Sallad 100gr(tomat,gurka,lök,sallad)= 4gr kh.
Brödskiva 30gr = 17gr kh.
2 dl vin = 1gr kh.                                             Den totala mängden = 43.5gr kolhydrat

När dygnets kolhydratsmängd är lämplig (fex. 50 - 100gr) och medicineringen den korrekta stiger blodsockret inte över 140mg% =7,8 mmol/l efter måltiderna. Mätning ca. 45 minuter efter man har ätit.

MOTION:

Motion och vikt kontroll är viktiga därför att ämnesomsättningen blir snabbare och insulinresistensen minskar.. Utöver effekten på blodsockret har motionen många andra gynsamma efekter för hälsan. Hjärtats funktion och cirkulationen förbättras. Blodtrycket sjunker, kolesterolet sjunker etc.
Man bör motionera minst 30-45min varje dag. Ansträngningen skall motsvara en rask promenad.

MEDICINER:

När dieten är korrekt , justerar man medicineringen till den minsta möjliga mängden som håller blodsockret inom ovannämnda gränser.
Olika diabetesformer har olika medicineringar. Insulin kan kombineras med tabletter etc.
När tablettbehandlingen inte längre räcker till skall man i god tid tillföra insulin.
En bra behandling och sockerbalans gör, att man klarar sig längre med tabletter. Sjukdomens försämring  bromsas.

KOSTTILLSKOT och SKYDDÄMNEN
I många vetenskapliga undersökningar har man kunnat bekräfta hur olika kosttillskåt skyddar diabetiker mot skador i olika organ. På www.biovita.fi sidor finns samlade många vetenskapliga raporter. De viktigaste tillskåtten är E-Epa, Karnosin, Benfotiamin, Folsyra och B-vitaminer y av mineraler Krom och Magnesium.
 
När man  sköter sig bra, undviker man många obehagliga följdsjukdomar och besvär som det för höga blodsockret med tiden annars orsakar!

Bilaga 1.

KÅLHYDRATINNEHÅLL AV EN DEL MATVAROR


Kålhydratinnehåll i maten är given i vikt%. Glykemisk Indeks (GI)är hastighet av blodsockerstigning av en matvara jämförd med socker som har värdet 100. Desto mindre glykemisk indeks desto saktare absorberas kålhydraterna och desto bättre.(www.mendosa.com/gilists.htm)

KÅLHYDRATER och GI:
Mjöl, gryn 65-80% av vikten.
Riis  79%(GI 45-88 långa är bättre)
Havre 65% (GI krossad korn 50)

Bröd (färsk) vete, rug, integral 55%( GI graham 69, vit 71)
tort bröd, skorpor 75%
Cornflakes 85%(GI 83)

Rotfrukt: Potatis 18%(GI ny,kokt 57,-mos 73), morot 10%(GI 49), kålrot 8%

Kål 5%, blomkål 5%, salladsblad 3%,melon (GI 72),torkade bönor (GI 28),soijabönor (GI 18),gröna ärtter (GI 57)

Champinjon 6%, gurka 3%, tomat 4%, paprika 7%

Frukt: äpple 15%(GI 38), apelsin 11%(GI 44), vindruva 16%(GI 46), banan 23%(GI 54)

Mjölk 5%(GI 27 hel), öl 3%, vin (torr) 0.5%

Kött ,fågel, fisk, ägg innehåller inga kålhydrater.

Mera detaljer: http://www.nutritionanalyser.com/food_composition/?

Bilaga 2:


 
 

Blog

VAR VI BEFINNER OS

 

Pressen


 

STATISTIK

Medlemmar : 2
Artiklar : 147
Länkar : 22
Sidvisningar : 808667

MERA SPÄNNANDE INFO PÅ: