DIABETES I,se /Dr. Raaste /2013

Behandling av diabetes I (insulin) är lite svårare och noggrannare än  behandlingen av diabetes två. Mit guide för “tablett” diabetiker har mycket basisk information som är viktigt att förstå, och som gäller även för insulin diabetiker. I diabetes 1 har kroppens insulin produktion blivit otillräcklig och den nödvändiga insulinet måste man tillföra utifrån. Insulinet är nödvändig för våra celler för att kunna tillgodogöra energin som vi tar in som föda. Före upptäckten av insulinet levde diabetespatienter inte länge.
Med insulinbehandling kan en diabetiker leva nästan lika länge och bra som friska människor beroende hur bra man sköter sej.
I min guide ”Basiska råd för diabetiker”  har jag förklarat, hur för höga blodsocker nivåer påverkar vår kropp och gradvis skadar olika organ.
Behandlingens syfte är att så bra som möjligt härma den friska människans blodsocker variationer som är mellan 80 och 130 mg%; 4,5 och 7,2 mmol/l. så att man undviker för höga blodsocker toppar efter måltider och även farligare blodsockerfall. Vi försöker anpassa insulindoseringen efter individuella behov och vanor. Insulindiabetes kräver mera regelbundna livs vanor för att kunna balansera sjukdomen bra. Om det finns allt för många varierande faktorer så blir det närmast omöjligt att nå bra blodsockerbalans.
Mycket höga blodsockernivåer orsakar en så kallad keto-acidos som leder till diabetisk koma. Den andra extremen; för låg blodsocker gör att man förlorar snabbt medvetandet och det kallas för chock.

Koma symptom börjar gradvis och sakta med kraftiga törst känslor, frekvent kissande, huvudvärk, illamående-kräkning, tung andning, buksmärtor, sömnighet, oklar syn och till slut medvetslöshet.

Chock börjar snabbt inom minuter. Viktiga symptom är hungerkänsla, svaghet, inre oro och skalv, yrsel, kall svett, oklarhet och medvetslöshet. Om tillståndet får pågå länge kan man riskera permanenta hjärnskador.

Grynings- fenomen: På morgonen kan insulinets effekt vara 20% mindre som senare om dagen. Morgon måltiden skall vara speciellt kolhydrat fattig.

Gastropares: när magens och tarmens nerver är skadade av för hög blod socker och gör att matsmältningen blir saktare. Medicin kallad Motilium kan hjälpa.

Insulinresistens: Vanligtvis hos överviktiga människor som har haft för stor kolhydrat belastning har cellernas förmåga att reagera för insulinet försämrats. De kan behöva 2-3 gånger större insulinmängder. Resistens behandlas med LCHF kost, vikt minskning och motion. 

Varige diabetiker är sin egen doktor! Man skall studera sin sjukdom själv och lära känna den egna kroppens reaktioner för att kunna behandla med tillräcklig noggrannhet. På så sätt kan man undvika många följdsjukdomar och lidande.  Människan har inget inre sinne för blodsocker och därför är vi beroende av att mäta blodsockret med en apparat tillräckligt ofta. Insulin diabetiker behöver tätare mätningar än tablett diabetiker. När man börjar lära sig sin sjukdom och kroppens reaktioner måste man mäta mycket oftare och när man har lärt sej och har kontroll, kan man klara med färre mätningar.
Den andra mätningen som är nödvändig är mängden av kolhydrater i maten. Detta kräver i början en våg  och kolhydrat tabeller.
Att nå en bra sockerbalans är inte alls så svårt i dag när vi har små enkla mätapparater och det finns även olika insulin sorter att välja på.

Jag försöker här kort lägga fram principer för bra vård.

Behandlingen baseras i några få grundprinciper och när man förstår dom har man en bra grund till behandlingen.

Enligt min uppfattning sker den smidigaste behandlingen med en långtids insulin (galargin) för det basiska behovet. och för måltids behov kort effekt insulin så som (Lispro eller Aspart) som inverkar bara ett par timmar så att faran till blodsockerfall minskas.

Vår organism behöver hela dygnet runt lite insulin även om vi inte äter och bara vilar. Detta kan kallas för grundinsulin. När vi sedan tar in energi i form av föda behöver kroppen mera insulin för att kunna utnyttja den tillförda maten. Hittills har man brukat den ungefärliga beräkningen att människans totala insulinbehov är hälften av kroppsvikten i insulin enheter. Detta baseras dock i den äldre dieten som har innehållit stora mängder av kolhydrater. Insulinbehovet varierar efter mängden av kolhydrater i maten och mängden av fysisk aktivitet. Utöver påverkar också det psykiska tillståndet så som stress. Om vi minskar kolhydrater i vår diet så minskar behovet av insulin också. Kroppen klarar bra med kolhydratmängder som 25 till 50g/dygn. Detta betyder under 20g kolhydrater / måltid.  Ideellt är 6-8gr till morgonmål och 12-15g till lunch och middag. Kroppen adapteras till att bruka fett som bränsle i stället för kolhydrater. Adapteringen tar 3-4 veckor. Med små mängder av kolhydrater behövs små mängder av insulin. Till frukosten 1-2 enheter och till lunch och middag 2-3 enheter. (8gr kolhydrat ökar blodsockret med 2mmol och 1 enhet insulin sänker blodsockret med 2 mmol) Med små mängder blir det lättare att hålla balans och stabilare blodsocker.  För exempel: måltid med 16gr kolhydrat behöver 2 enheter insulin!! Protein behöver en enhet insulin mot 40g protein. Kött innehåller 20g protein i 100g kött (20%) så att 200g kött behöver 1 enhet insulin.

Om man får för stora doser av insulin måste man äta mer och vikten går upp. Om dosen är för liten klarar insulinet inte hålla blodsockret tillräckligt lågt. Det individuella insulinbehovet finner man genom tillräckligt täta mätningar.

Ett fenomen som man skall veta är, att om man äter magen propp full även med sågspån orsakar magväggens töjning ökning av glukagon och levern frigör socker så att blodsockret stiger.


Maten kan delas i tre huvudkomponenter: kolhydrater, proteiner och fett. Nya forskningsresultat visar att basen i dieten skall vara en så kallad låg kolhydrat diet som baseras i grönsaker, kött, fisk, fågel, ägg, god fett och lite frukt.
För blodsocker kontrol är det viktigast att mäta kolhydratmängder för att det är kolhydrater som omvandlas snabbt till socker i blodet. Proteiner påverkar mycket mindre och fett behöver man inte räkna vid blodsocker regleringen.

Att studera socker belastningskurvan hjälper att förstå hur kroppen fungerar.
 

Av kurvan kann vi se hur en viss dos av glucos (snabb kålhydrat) förändrar blodsockret  under två timmar efter intagandet. Vi ser att blodsockret når sitt högsta värde redan i 30 minuter och i en frisk människa har den nått tillbacka till den fastande nivån i 90 -120 minuter. Härav följer att den bästa tiden att mäta blodsockret för att se efekten av olika rätter är ca. 45 minuter efter måltiden. (det räcker inte med mätningar bara före måltider.)

Av dessa fakta  drar vi nästa slutsatsen som är att för att kunna hålla blodsockret inom  hälsosamma gränser skall kålhydratmängden i maten regleras för att den insulinmängden man tar skall motsvara kålhydratmängden i födan. För detta syfte finns tabeller där matvarornas innehåll är analyserad. Analyser finns ochså i en del förpackningar. Övrigt är en presicionsvåg nödvändig utrustning för att kunna räkna kålhydratmängderna. Tabeller finns för exempel på nätet: http://www.nutritionanalyser.com/food_composition/ eller i bokhandel.

I tilläg skall man förstå lite om skillnader i olika kålhydrater och speciellt om hastigheten i deras absorption till kroppen. Den så kallade glykemiska indeksen (GI) mäter detta. Mat med låg glykemisk indeks är den bästa för diabetiker. I följande adress finns en lista om olika matvaror och deras GI värde.
http://www.mendosa.com/gilists.htm          
Man får betrakta värden som orientativa för att olika källor presenterar olika värden.

Snabba kålhydrater är inte bra för diabetiker. Utöver den snabba blodsocker stigningen  blir sänkningen ochså snabbare, med fortare hungerkänslor, fara till viktökning och större insulinresistens. Däremot vid blodsockerfall skall man ta  snabba kålhydrater så som choklad, honung eller ren socker. Fruktos tabletter är nog de bästa för kontrollerad blodsocker förhöjning. Tabletter innehåller 3gr kolhydrat som förhöjer blodsockret med 0,8 mmol =14mg%. 
Bästa resultatet får man med att äta mat som går in sakta och ger längre och jämnare blodsockersnivoer. blodsockret  stabilt längre och faran till blodsockerfall minskar.

Motion:
Motion bränner socker och sänker blodsockret. Regelbunden motion är en viktig del av diabetes behandling. Man kann även bruka motion till att sänka för höga blodsockervärden. Man får inte börja mycket ansträngande fysisk aktivität om blodsockret  ligger under 6 eller över 14 eller om man har keto-ämnen i urinet. Diabetikern skall alltid ha med sej någon snabb verkande kålhydrat, frukt, schoklad, karameller, saft etc. Febersjukdomar ökar behovet av både insulin och kålhydrater. Stress och starka känsloreaktioner ökar ochså blodsockret.

Så kallad “Somogyi efekt” och hur man undviker nattliga blodsockerfall.
Av och till behandlar man fel för högt morgon blodsocker genom att öka insulinmängden. Frågan kann gälla Somogyi efekten som betyder att under tidiga morgontimmar har blodsockret sjunkit för mycket och satt i gång en alarm reaktion i kroppen som tömmer leverns socker reserv i blodet för att skydda känsliga organ som hjärnan mot får lågt blodsocker. När man vaknar är blodsockret för högt. Den rätta behandlingen är att minska insulinmängden mot natten eller äta lite extra på kvällen.


Diabetiker behöver mera kosttilskott än friska människor. Informationen finns i diabetesguiden för diabetes 2.